Therese Ekberg

För fyra år sedan




Idag är det fyra år sedan jag lyckades ta en kortare promenad för första gången på väldigt lång tid.
Idag är det fyra år sedan dom stack in en nål i bröstkorgen för att göra en biopsi och plocka ut en bit av den 19x16x9 cm stora tumör som satt mellan lungorna. 
Idag är det fyra år sedan jag fick lov att sluta amma Signe pga alla mediciner.

4 år. 4 år av dödsångest. 4 år av panik och rädsla. 4 år av blodprover och täta sjukhusbesök. Det värsta 4 åren i mitt liv.
MEN, öven de absolut bästa, vackraste 4 åren i mitt liv.
4 år av KÄRLEK, KRAMAR, PUSSAR!
4 år av första ordet, första steget, första leendet, första tåren, första flätan, första skorna, första dagisdagen, första kompisen, första teckningen.
4 första åren av en så liten perfekt människas liv.
Jag fick även vara med om lyckan att skapa ett till perfekt litet liv. Våran fina lillasyster och genom det se alla första gånger en gång till.
Köpa första huset och i huset se första syskonkramen, pussen och all kärlek dom ger varandra varje dag.
Första syskongrälet. Första "jag kan själv!".
Det finns så många första gånger jag får vara med om.

Jag är så oändligt tacksam. Min fina familj.. Vart hade jag varit utan dom? Förmodligen inte vid liv.
Signe gav mig verkligen orken och motivationen att gå igenom det helvetet behandlingen bar med sig.


På första promenaden i Uppsala. Många pauser blev det, men vi klarade det. 
 

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas